Idag har jag lärt mig att det nog INTE är så klokt att ge sig iväg på promenad i halka och slask med ett färskt operationsärr på magen. Fy fan vad ont det gjorde, för att inte tala om hur öm jag är nu ikväll :( Aja, är huvudet dumt så får kroppen lida. Ville ju så gärna komma mig ut och få lite luft och motion så följde med P när det var dags att hämta storkillen från dagis.

Erik blev iaf jätteglad över att mamma och lillebror var med och hämtade honom och han var sååå duktig att promenera hem med oss.

Sen hade ju dagisfotona kommit också och de var hur fina som helst, han skiner som solen på både singelbilden och gruppbilden.

Annars knatar allt på och ikväll har jag utmanat mig själv med att lägga Erik utan hjälp av P, måste ju fixa att vara själv med båda grabbarna redan från nästa vecka, för då går ju P tillbaka till jobbet.

Jag hoppas då att min far har fått iordning bilen tills dess, annars vet jag verklien inte hur något skall gå :S För jag får inte lyfta något tyngre än Simon eller en väldigt lätt matkasse etc närmsta 5 veckorna tills jag läkt ordentligt efter snittet.

Jag är så sjukt glad och lycklig över att jag har fått två så fina pojkar, man tittar på dem och undrar hur det har gått till att man lyckats skapa två så vackra små människor. Jag hoppas att mina gossar kommer fortsätta få vara friska och växa upp och att jag kommer få leva länge nog att se dem bli vuxna män och följa deras väg genom livet. Jag känner verkligen att de är mitt allt, jag skulle göra vad som helst för min familj <3